De små hästarna i Tarquinia

Av Marguerite Duras

”De små hästarna i Tarquinia är för mig den slutgiltiga sommarboken. Jag läser om den nästan varje sommar, det har blivit en vana jag har svårt att vara utan. Ändå har jag som sagt svårt att förklara varför, förutom den mest uppenbara anledningen: att den bättre än de flesta beskriver just en speciell sommaratmosfär.

Hos Marguerite Duras loja och uttråkade semesterfirare finns en påfallande ytlighet och en aversion emot att ta till sig något som är allvarligt eller ansvarskrävande. Hon gestaltar redan här den starka känsla av isolering som skulle bli ett genomgående tema i hela hennes författarskap. Den sammansvetsade gruppen som inte tål några utbrytningar. Sommaren är bagatellens årstid och De små hästarna i Tarquinia är som sagt en sommarbok.”

(Ur Annina Rabes förord)

MARGUERITE DURAS (1914–1996) är Frankrikes mest uppmärksammade kvinnliga författare under sent 1900-tal. Hon har skrivit över femtio romaner, skådespel och filmmanus. I sin produktion har hon skapat texter som suddat ut gränserna mellan romanen och filmen. De avskalade texterna är reducerade till ett minimum och handlingen är ersatt av detaljer och ögonblicksbilder. På ett mästerligt vis lyckas hon förmedla känslor som hämndbegär, skuld och kärlek i sekunder av tvekan och tystnad. Hennes böcker utmärks av sin starka, nästan filmiska, närvarokänsla.

Utgiven: 01-04-2011 Översättning: Suzanne Palme