Det svenska sveket 1940–1945

Av Eirik Veum

Efter andra världskriget har de goda relationerna mellan Sverige och Norge lyfts fram som en viktig del av krigshistorien. Begreppet ”broderfolk” används för att understryka de nära och förtroliga vänskapsbanden. I Norge berättas att Sverige blev räddningen under kriget för att svenskarna ville hjälpa till. Det är bara en del av sanningen.

Norrmän som kämpade för att befria sitt land hade ett mycket ansträngt förhållande till Sverige under stora delar av kriget. Bland de ockuperade växte ett glödande hat fram mot svenskarna. Boken berättar hur svenska myndigheter understödde fälttåget mot Norge och aktioner mot den norska motståndsrörelsen.

Rädslan för kommunismen gjorde att svenskarna föredrog ett nationalsocialistiskt Europa. Landets myndigheter ville säkra Sveriges position i en framtida germansk union där Tyskland bestämde. Att undsätta Norge var inte prioriterat och den norska motståndskampen omnämndes av svenskar som beklaglig och onödig. Norge föll offer för ”den iskalla egoismens politik”, vars syfte var att undvika att Sverige blev indraget i kriget. Konsekvensen var ett svek mot det norska broderfolkets frihetskamp. Det svenska sveket.

 

Eirik Veum är journalist och författare, som har skrivit flera böcker om andra världskriget.

 

 

Utgiven: 05-10-2017 Översättning: Jan Wibom