Frillor, fruar och herrar

En okänd kvinnohistoria

Av Pia Gadd

Frillan. Vad var hon? Vem var hon? Vad betydde hon och hur försvann hon? Dessa frågor ställer Pia Gadd i "Frillor, fruar och herrar" samtidigt som hon berättar om en rad fascinerande kvinnoöden.

I berättelser kring män i historien skymtar ibland en frilla, en konkubin. Vem var hon? Sköka, förtidshustru, glädjeflicka? Sällan har hon trätt fram i helfigur, eftervärlden har nästan alltid gjort vad den kunnat för att sudda ut bilden av henne. Men förr var frillan inget man smusslade med, först senare tider har funnit det egendomligt att oäktingar och vänsterprassel kunnat röra sig så ledigt i salongerna. Frilloskapet var en institution som idag är utplånad ur vår historia, men var en allmäneuropeisk företeelse från urminnes tider, med i stort sett likartat regelverk. Inte minst var det en skandinavisk tradition, och fram till 1734 fanns spåren av frillorna kvar i svensk lag. Frilloväsendet kunde också ha maktpolitisk betydelse och det har hänt att enskilda frillors existens förändrat historien. Även frillobarn var något annat än vi tror idag. Flera av dem är välkända i historien: Vilhelm Erövraren, Sven Tveskägg, Konstantin den store, Karl Martell, Danmarks skyddshelgon Knut den helige – aldrig att deras anor var någon black om foten. Vasasönernas frillobarn adlades och många fick namnet Gyllenhielm, danska kungars frillobarn fick kollektivt heta Gyldenlöwe. Nederländerna regerades på 1500-talet av kejserliga frillobarn – och i 300 år var nästan alla norska kungar frillosöner. Den blivande Karl IX tillskrev sonen Carl Carlsson Gyllenhielm ”Oss elskeligh wår frilleson”, Karl X Gustavs änkedrottning tog hand om makens frilloson ”till kärlig ihågkommelse av sin salig herre”, och tre svenska 1600-talsregenter adlade och tog sina oäkta halvsyskon i anspråk för viktiga värv i statens tjänst. De spår av frillorna som glimtar till i historien har Pia Gadd samlat för att skissa en sammanhållen bild, och skildrar en rad fascinerande öden varav flera aldrig har berättats förut.

Utgiven: 20-08-2009