Hadji-Murat

Av Leo Tolstoj

Vid sidan av mästerverken Anna Karenina och Krig och fred skrev Tolstoj ett stort antal noveller och kortromaner. En av dessa är Hadji-Murat, en bortglömd pärla som sitt korta omfång till trots innehåller alla den store romanförfattarens många kvaliteter. Här återfinns den ryska berättarglädjen, de rika persongallerierna och det poetiska språket.

Hadji-Murat handlar om ryssarnas krig i Tjetjenien och bygger på egna dagboksanteckningar. Trots att berättelsen skrevs för nästan hundra år sedan är den något av det mest insiktsfulla som finns att läsa om dagens kaukasiska krig. Man kan bara föreställa sig vilka anklagelser Leo Tolstoj hade slungat mot vår tids makthavare och krigshetsare.

Ur Barbara Lönnqvists förord:

”I början av ”Hadji-Murat” karaktäriserar Tolstoj själv sin berättelse som ”en historia som jag delvis blivit vittne till, delvis hört av andra som varit med och delvis föreställde mig”. Det är i det sista -”som jag föreställde mig som Tolstojs berättargeni kommer till uttryck. I ett brev av år 1899 säger Tolstoj att för honom som författare ligger utmaningen i att ”i scener uttrycka det som försiggår i personernas inre”. Vid samma tid skriver han i dagboken att han vill visa på människans ”föränderlighet” – hon bär i sig motstridiga drag och i olika situationer och med olika människor beter hon sig olika. Valet av Hadji-Murat till huvudperson ger Tolstoj möjlighet att inte välja sida i den tjetjenska konflikten. Han kan kritisera tsaren och armén men också Sjamil och bergskrigarna. Bäggedera, Sjamil och Nikolaj I, är maktmänniskor, övertygade om sin egen fullkomlighet. Men Tolstoj gör aldrig Hadji-Murat till någon hjälte – han låter honom själv berätta om de blodsdåd han begått. Men genom att gestalta de konkreta situationer där Hadji-Murat tvingats välja hur han skall handla väcker Tolstoj frågan: Vilka värderingar styr hans liv? Varför gör han som han gör? Och vi förstår hur högt bergsborna värderar stolthet och självrespekt. Hur varje förnedring följs av hämnd. Vanhedrad kan ingen leva. Hadji-Murats konflikt med Sjamil har sin grund i löftesbrott och förtal. Men övergången till ryssarna hjälper honom inte. För ryssarna är Hadji-Murat bara en spelknapp i deras imperialistiska politik – erövringen av Kaukasus.”

Utgiven: 01-01-2006 Översättning: Barbara Lönnqvist Förord: Barbara Lönnqvist