Hitlers fallskärmsjägare

Elitförband i strid 1940–45

Av Charles Whiting

Charles Whiting tecknar i Hitlers fallskärmsjägare en omfattande och detaljerad bild av de tyska fallskärmsjägarnas historia, från det första framgångsrika anfallet 1940 fram till det slutliga nederlaget.

Rättvis, nyanserad och spännande. Så beskriver general Kurt Student, befälhavare över de tyska fallskärmsjägarna under andra världskriget, denna bok om hans egna förband. Hitlers fallskärmsjägare är ingen glorifiering av nazisternas luftburna trupper, men inte heller en svartmålande skräckskildring. Charles Whiting tecknar här en omfattande och detaljrik bild av de tyska fallskärmsjägarnas historia, från det första framgångsrika anfallet 1940 till det slutgiltiga nederlaget 1945. Det är en berättelse om en ny typ av soldater som också kom att bli en mycket viktig del av den tidens nya krigsföring: blitzkrieg. Vi får i boken följa soldaternas färd, genom luften, rakt ner i stridszoner på främmande mark. Erövringarna var stora men så även förlusterna. Och trots att blodspillan till sist ledde mot undergång, skulle de tyska fallskärmsjägarnas rykte bestå. Som den amerikanska marinkårsbefälhavaren Troy Middleton uttryckte saken: ”Under hela min tjänstgöring, under två krig, har jag aldrig sett bättre trupper än de tyskarna hade vid Brest, och då särskilt soldaterna i den luftburna divisionen.” Boken är översatt av Kjell Waltman och Inge R. L. Larsson, med ett förord av Torbjörn Elming, f.d. chef för den svenska arméns fallskärmsjägarskola och Rolf Käck, överstelöjtnant.

Utgiven: 10-09-2008