Historien inleds med beskrivningen av en tavla som visar en man och en kvinna på en exotisk ö. En ö som nollmeridianen dessutom passerar rakt igenom. Kanhända är tavlan mer av en metafor, eller ännu hellre en berättelse där de två vandrar längs ön för att slutligen blicka ut över havet och det skepp som seglar därute. Eller är det en roman? Nej, det verkar nog vara en film trots allt.
Ön gömmer i alla fall ett mysterium och så snart handlingen satt igång är den svårstoppad. Det rör sig om en uttråkad flicka, en uppfinnare, ett gäng mördare och legosoldater som vävs samman till ett utsökt och underhållande nonsens med stilistisk skärpa. Nollmeridianen lånar detektivromanens alla klassiska ingredienser och med sin typiska ironi leker Jean Echenoz med både språk och läsare.
Han är mångfaldigt prisbelönt och mottog det prestigefyllda Goncourtpriset 1999 för Jag går. Nollmeridianen är hans debutroman från 1979, som nu äntligen kommer i svensk översättning.
Ur recensionerna av Jag går:
”Romanen är alltså en på alla sätt och vis mycket spännande och elegant berättad historia.” Johan Dahlbäck, Göteborgs-Posten
”Det är ett ytterligt sofistikerat romanmaskineri som Jean Echenoz med mästarhand sätter igång och håller gående genom tvåhundrafemtio täta sidor …” Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet