År 1918, när Finland frigjort sig från Ryssland, var sympatierna i landet så delade att de ledde till ett blodigt inbördeskrig. De obarmhärtiga striderna mellan regeringstruppernas ”vita” och de revolutionära gardenas ”röda” åstadkom djupa sår.
Slaget om Tammerfors tar fasta på de avgörande sista veckorna i kriget. Staden var de rödas starkaste fäste och blev helt omringad av de vita. Sammanlagt deltog omkring 30 000 män – och kvinnor – i kriget, varav ett tusental kom som hjälptrupper från Sverige. In i det sista försvarades stadens rådhus av kvinnogardister, men när de råkade i bakhåll gav sig även männen och de vita kunde hissa segerflagg. Tanken om ett rött Finland begravdes tillsammans med tusentals röda fångar, som hänsynslöst avrättades.
I Slaget om Tammerfors har författarna Timo Malmi och Ari Järvelä låtit mer än 200 människor komma till tals. Den svenska truppen berättar i brev och dagböcker om sina skrämmande upplevelser, men också om hur man äter skållvarm soppa utan skål eller sked. Man får läsa om både kämparanda och skörlevnad på den röda sidan, om vedermödorna på improviserade sjukhus och om livet på ett hotell där teaterfolk gömmer sig – och läser Shakespeare till tonerna av kanonernas dunder.